Tillbaka efter 2 underbara veckor i Sverige! Landade igår och kom hit till huset, det första mamman i familjen säger är: jag hoppas att du är utvilad, för imorgon ska du vara barnvakt åt min kompis barn. Okej.. Man kanske inte ska fråga om jag kan det först? Så idag har jag sedan kl 8 på morgonen varit barnvakt åt 2 jävliga ungar som klättrade i gardinerna, trillade i trappor och skrek. SAMTIDIGT som jag jobbade och tog hand om Maya. Jag är så trött och arg och ledsen, sista veckan innan jag åkte tillbaka grät jag bara hela tiden, och det är inte meningen att man ska känna så inför sitt jobb, och idag har jag bara fått skit hela tiden. Har lite skuldkänslor fastän jag inte borde det. För att jag sitter här och söker jobb undertiden jag jobbar. men va fan, har inget självförtroende kvar och kan inte stanna, men vill ju inte hem och sitta utan pengar i lägenheten och ruttna bort. Får jag ett jobb kommer jag hem: nu var det bestämt!

Förlåt att jag gnäller, men allt känns tungt som fan och jag är bara trött på hela min livssituation, Nu vet ni!